"Hemligheten"- Del 8

Del 8

Nästa morgon, dagen efter jag blev inlagd kom det in en polisman till mig.

Han tog pallen som stod lite längre bort från sängen och satte sig bredvid mig

och sa:


- Hej Emily, Jag heter Mats och kommer från Malmöpolisen. Jag har pratat

med läkarna här på sjukhuset angående dina skador. Är det verkligen säkert

du föll i ditt hem?

- Ja, varför skulle jag ljuga om det?, sa jag med darrande röst.

- För att dina skador på revbenen är lite för grova för att du skulle falla. Du

har inte blivit slagen?

- Ehm, nej..,sa jag och tittade bort från honom.

- Okej, om det är något du vill berätta är det bara att ringa mig på detta

numret, sa Mats samtidigt som han tittade ner på sitt visitkort som han gav

mig.


Några dagar senare när jag låg och läste en tidning kom det in en sjuksköterska med en vacker blombukett och sa:


- Denna kom precis med en blomsterfirma.

- Jaså, vad kul, sa jag med ett leende. Vem är det ifrån?

- Jag vet inte riktigt, men det finns ett kuvert här, sa sjuksköterskan samtidigt som hon tittade på det vita lilla kuvertet.


Jag tog emot buketten och stack ner näsan i dom stora röda rosorna och drog in en härlig blomsterlukt. Jag öppnade sedan kuvertet och läste på framsidan "Till Emily från en hemlig beundrare". Jag fick sedan fram ett litet vitt kort med texten "Tänker på dig" på framsidan. Jag öppnade kortet och såg texten, "Kontakta polisen och du dör../J". Jag stod bara och stirrade på meningen. Jag kände paniken komma över mig och började andas väldigt tungt. Jag kände svettdropparna komma rinnandes nerför min rygg och panna. Jag sträckte fram pekfingret och nådde precis fram till den lilla röda knappen för att få hjälp. Jag hörde en signal gå igång i korridoren utanför och sjuksköterskan var snabbt vid min säng där jag stod böjd över sängen och försökte andas. Sjuksköterskan hjälpte mig ner i sängen och frågade vad som hade hänt. Jag visade henne kortet och la mig till rätta i sängen. Hon förstod såklart inte direkt vad det handlade om, men när jag hade lugnat mig lite berättade jag för henne. Hon sa att hon skulle ringa polisen och någon timme senare kom en polis dit. Jag var fortfarande i chock och satt bara och stirrade in i den vita väggen.


- Berätta nu allt för mig, Emily, sa polismannen Mats.

- Jag blev misshandlad, sa jag samtidigt som en klump satte sig i halsen.

- Då var det så jag trodde hela tiden. Berätta för mig, sa Mats.

- Jag fick hem en kartong med hans papper från sitt fd arbete, jag öppnade och kollade vad det var och där fanns en dom mot honom om att han hade misshandlad sin fd flickvän. Sen kom han hem och fick syn på mig, och började slå och sparka.

- Varför berättade du inte det direkt?

- Jag vågade inte göra någon anmälan innan. Han är livsfarlig.

- Det ska du inte vara rädd för, jag tar med mig din info och gör en anmälan. Jag kommer även fixa skydd för dig, både utanför rummet och när du skrivs ut.


Det var väldigt skönt att höra att jag kommer ha skydd. Nu kan jag göra anmälan mot honom, så jag slipper träffa honom mer och vara rädd.


Kommentarer

Skriv vad du vill här:

Ditt fina namn:
Stamgäst?

E-postadress: (bara jag som ser den)

Har du en blogg?:

Din åsikt:

Trackback