"Hemligheten"- Del 10

Del 10

Jag gick runt i lägenhet och funderade, jag hade ingen i Malmö som jag kunde åka till, mer än mina klasskamrater som jag knappt kände och ångesten började komma. Till slut lugnade jag i alla fall ner mig, och satte mig ner i den lilla gråa skinnsoffan och tittade på "Ordjakten" på tv. Efter dagens alla händelser somnade jag där på soffan. Jag låg där i soffan och kallsvettades, kände som jag var på väg bort mot andra sidan. Jag kände svettdropparna kommandes över ryggen och pannan. Jag drömde att jag var fånge i min lägenhet och att någon bröt sig in i min lägenhet. Jag vaknade med ett ryck och kände mig i pannan och hela luggen var blöt. Plötsligt hörde jag något ljud från hallen, slängde ifrån mig filten som hade gjort mig varm. Jag började lyssna extra noga vad det var som lät. Det lät ungefär som någon höll på i brevlådan. Jag gick mot dörren och såg att brevlådan stod öppen, och att någon höll på utanför, trodde med en gång att det var brevbäraren. Jag öppnade dörren utan att titta i titthålet. Jag kände motstånd när jag öppnade dörren, men fortsatte ändå. När dörren var halvt öppen fick jag syn på det jag aldrig trodde jag skulle se igen. Hjärtat slog extra slag och jag stod bara stilla och tittade. Kände en tomhet i hela kroppen och en stor klump satte sig i halsen. Öga mot öga stod jag och tittade in i Jespers ögon. Så fort jag satte blicken i hans äckliga och fula ögon, som jag en gång blivit så svag av, sprang jag bakåt. Jag har nog inte varit så rädd sen när jag låg på golvet och kände sparkarna mot min mage. Jag backade med stora steg samtidigt som jag tittade på honom. Jag backade så snabbt att jag föll in i min klädkammare som stod öppen. Jag föll, föll ner mot mattan och såg Jesper kommande springandes mot mig med ett basebollträ. Jag knep ihop ögonen så mycket jag kunde, och förberedde kroppen på slag. Jag hörde hans steg komma längre och längre bort och öppnade försiktigt ögonen. Samtidigt som jag sakta reste mig upp hörde jag hur något föll i golvet och hela vardagsrummet förvandlas under några sekunder till glaskross. Jag kikade försiktigt in i vardagsrummet, där stod han med basebollträet och slog sönder precis alla möbler. Jag blev så rädd att jag backade tillbaka till klädkammaren, men plötsligt kom jag på att jag skulle ringa till vakten, så fort något hände. Jag smög ut i hallen igen, bara några få steg sen hade jag mobilen i handen. Jag slog snabbt numret och efter två signaler hörde jag en röst på andra sidan. Med en lätt viskande röst sa jag:


- Jag behöver hjälp. Jesper är i mitt hem.


Vakten i andra sidan av luren var redan på väg till mig innan vi hann avsluta vårt samtal. Fem minuter senare, och Jesper var fortfarande kvar. Några sekunder senare såg jag dörren ryckas upp och tre poliser kom inspringandes. Jag reste mig sakta upp och gick ut och tittade på när dom brottade ner honom. Samtidigt som jag stod och tittade på honom, tittade han in i mina ögon med tårfyllda ögon. Som om jag skulle tycka synd om honom? Jag njöt bara när dom nästan bar ut honom.


Kommentarer
Postat av: Josefin

bara en sak jag störde mig på! du behöver ju kommentarer också

2009-07-02 @ 18:11:30
URL: http://drinkfreshlemon.blogg.se/

Skriv vad du vill här:

Ditt fina namn:
Stamgäst?

E-postadress: (bara jag som ser den)

Har du en blogg?:

Din åsikt:

Trackback