Jag trodde aldrig hon skulle komma redan samma kväll så jag hade inte förberett mig mentalt inför detta. Men beskedet kom som ett slag mot ansiktet.

-Ja, och?!?, sa jag irriterande. Jag visste ju att det skulle vara negativt, varför dra ut på det.

-Gumman, det var positivt.

Hennes äckliga röst ekade i mitt huvud, som i slowmotion. Efter några minuter, som egentligen kändes som en evighet sprutade tårarna av mig. Jag blev aggressiv och började kasta tidningarna som låg bredvid mig, mot sköterskan.

-JAG ÄR GRAVID. JAG HAR ETT LIV I MIG SOM JAG HATAR OCH INTE VILL HA, skrek jag till sköterskan som stod där helt oskyldig.

Efter mitt raseriutbrott kom en läkare in och gav mig lugnande. Jag somnade gråtandes den kvällen och ännu en helvetes dag väntade.