Ny berättelse- Osynlig Del 1
Osynlig
Del 1
Det är vinter, det är kallt och jag står själv som vanligt. Jag går i 8:an, jag heter Lina och jag är mobbad. Det är så många ser mig som person. Dom andra i klassen står i olika gäng, 3 tjejer i ett gäng, killarna som spelar fotboll och jag som står själv. Finns det någon som överhuvudtaget ser mig? Ingen kommer fram till mig och frågar saker utan jag är som ett spöke. Klockan ringer in och lektionen börjar. Matte med den sura tanten, kan inte hon gå i pension snart? Hon har genomgång som vanligt, och jag får frågan om ett tal, alla blickar emot mig, röd som en tomat i huvudet och några tjejer i hörnet skrattar som vanligt och kollar på varandra. Jag säger 42 och ALLA börjar skratta. Jag fattar inte varför dom skrattar, det är ju rätt. När lektionen är slut går jag till tågstationen och ska åka hem, när jag sitter och väntar på tåget kommer ett gäng killar i 16-18 års åldern och går fram till mig och ger mig ett kort och sen går dom därifrån utan att säga någonting till mig. Jag läser på kortet och där står:
"Fest hos Adam nästa fredag på Björkvägen 3."
Jag sitter och tänker vem Adam är? Jag kände ju igen honom och tänker på det hela tågresan hem. När jag går av tåget kommer jag på det, det är ju Adam i andre ring, varför skulle han vilja bjuda en tjej som går i 8:an? Min första tanke var att jag inte ska gå dit, eftersom jag kommer få sitta själv och titta och jag känner ändå ingen där.
Fler delar kommer imorgon :)
