Mobbing!

Eftersom mobbing blir allt vanligare bland skolelever och vuxna så tänker jag nu en gång för alla berätta vad jag tycker och hur det känns att vara det.

Nu kanske ni undrar varför jag just valt att skriva om detta ämnet, men det är för att jag har själv erfarenhet av mobbing. Och ja.. jag har faktiskt varit det. Ni kanske tror att jag har världens bästa självförtroende som lägger in bilder på mig själv och skriver om hur min dag har varit osv, men ska jag vara ärlig så tror jag inte ett skit på mig själv. Jag sätter alltid otroligt höga krav på mig själv och lyckas jag inte brister allt. Jag är väldigt fixerad vid mitt utseende och skulle aldrig gå ut och lukta skit eller se ut som ja.. jag vet inte vad.

Jag har i alla fall varit mobbad i ungefär hela skolåret i 6:an, jag vill inte gå in på detaljer och personer för det håller jag för mig själv. Ingen nästan vet om hela min histora men fine.. här får ni iaf reda på att jag varit mobbad. Jag kan säga att jag har ALDRIG mått så dåligt under tiden och efter jag var mobbad. Jag stod alltid själv på rasterna på den lilla trappan utanför vår klassrum, vi hade klassrum i baracker då så jag stod utanför dom. Jag minns att jag en gång följde efter tjejgänget och så stod dom och pratade om en film elr vad det var.. och då frågar dom alla andra om dom sett filmen förutom jag. Att vara osynlig och inte bli sedd som man är, är en otroligt obehaglig känsla. Hur kan en hel grupp människor bara skita i en person?? Jag har aldrig fattat det och kommer aldrig göra det heller. Jag skulle själv ALDRIG mobba en person elr skämta om personens utseende elr beteende.

Mobbing har helt enkelt blivit en vardag för många skolelever i hela världen. Ta tex bara den eleven som blev fasttejpad runt en lampa på skolgården. Asså jag kan bli så otroligt irriterad bara jag skriver detta, men antagligen har det med mina egna erfarenheter att göra. Hur kan människor skjunka så lågt att dom först mobbar en elev pga personens utseende osv och sen TILL OCH MED tejpa fast pojken runt en lampa. Förstår ni hur folk kan vara ???

Jag tror många eller några av er som läser min blogg varit med om samma sak som mig, varit/är mobbad eller utfryst eller vad ni vill kalla det. Snälla, om ni vågar och vill kan ni inte mejla er berättelse till mig? Jag skulle bli så otroligt glad att få hjälp andra och ge dom råd och tips. Du kanske vill mejla över något annat. Självklart publicerar jag inte det här på bloggen eller visar det för någon annan. Jag har hjälpt några kompisar som har haft det svårt, speciellt en som faktiskt mår bra nu pga min och en annan persons hjälp. Människors värme och hjälp behövs verkligen, även om du inte känner personen. Så snälla om du vill mejla mig om du behöver hjälp gör det:
[email protected] 

Det var bara det jag ville ha sagt, hoppas ni förstår hur jag har haft det även om jag inte gick in på detaljer och personer osv.

Kommentarer
Postat av: Alva.

Jag var mobbad i två år,femman och sexan. Jag var osynlig och blev mycket deprimerad, funderade till och med på att ta mitt liv. Självklart har jag fortfarande men efter detta såsom extrem dålig självkänsla, jag tror fortfarande att jag är skitful.
Nu går jag i nian och har en drös med underbara vänner, en av dem är den som mobbade mig som mest, hur hemskt det än låter, men han är förlåten idag.

2008-02-25 @ 19:58:21
Postat av: Linn

Jag vet hur det käns och stå ensam varje rast. Gör det varje dag.

2008-02-25 @ 22:29:30
Postat av: Sara

Jag har oxå varit mobbad, jag har varit mobbad i hela förskolan, ettan,tvåan,trean och halva fyran, jag
har bytt skola efter halva fyran och har nu snälla kompisar.

2008-02-26 @ 10:15:42
URL: http://lasariish.blogg.se

Skriv vad du vill här:

Ditt fina namn:
Stamgäst?

E-postadress: (bara jag som ser den)

Har du en blogg?:

Din åsikt:

Trackback